torsdag, februari 04, 2010

Ett hån

Mina fina vårgardiner hänger i köket och känns som ett hån ... det är värsta vargavintern utanför fönstret med så mycket snö så jag vet inte vad :(
När tänker det egentligen sluta komma så mycket snö från himlen? Tänk er hur överbedrövligt det blir när all denna snö ska smälta bort ...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Stackars er!! Vad ska jag kunna trösta dig med. Det är väl ingen ide att tala om hur vädret är här, eller......
Vi längtar efter er o hoppas vi ses i påsk. Älskar er
morsan

LisaFlisa sa...

Nejdå, tänk inte så! Det var ju toppenfina gardiner! Se på dem och längta istället. Tänk om du hade haft julgardiner uppe, då hade det känts som om det aldrig skulle ta slut. Nu vet du ju iaf vad som komma skall. Men jag håller med, hur ska det gå när det töar? Här gör det ju det lite då och då, och då förvandlas Göteborg till en sjöstad i den bemärkelsen att det blir en stad i en sjö...
Inte så najs, men vi kan ju hålla tummarna att det blir mycket varmt, väldigt snabbt. Så att allt töar bort på bara några timmar ;-)
Kramar i massor, och tack för dina gulliga inlägg, de värmer när man har grävt ner sig i irritation och besvikelse (typ som matadoren i Ferdinand som aldrig fick visa hur duktig han var!!)