Lycka?

Vad är lycka? Det undrar jag.

Jag känner mig lycklig - kanske inte varje stund på dagen, det skulle man knappast orka men jag är nöjd med nästan allt i min tillvaro. Och det jag inte är 100% nöjd med är bara småsaker som ändå inte spelar så stor roll. Man kan ju knappast förvänta sig att precis allt ska vara 100% hela tiden.

När jag pratar med vänner om olika saker så inser jag hur bra jag har det. Häromdagen pratade jag med en vännina om hennes inte så lyckliga samboförhållande och fram till det samtalet hade jag tyckt (under en period) att mitt eget förhållande inte var så himla bra men efter det samtalet så kände jag att jag nog ska vara lite rädd om min kära man. Vi har det ju toppen med varandra och jag älskar honom verkligen! Vad gör det om han är lite jobbig ibland - jag är nog inte heller så himla rolig ibland (grinig som jag kan vara).